Buuhuu! Så tråkigt att alla gulliga vikarier på hemtjänsten har två personalfester inom loppet av 1½ vecka. Svårt att gå på fest i Uppsala och sedan upp och jobba i Gävle tidigt nästa dag... åhhh det är riktigt ledsamt faktiskt, jag hade verkligen sett fram emot de roliga stunder vi skulle ha ihop i sommar. Men nu har jag ju prioriterat detta jobbet, och är sjukt glad för det!! Plus att jag får ju träffa sötisarna på hemtjänsten när jag jobbar i helgen. Men ändå!

 

Stina

10 juli 2007 20:58

Två fester? Ska grupp ett ha en och grupp två en annan? Ring o föreslå att de slår ihop dem.. hehe. Ha d!

 

Annica

10 juli 2007 21:54

Haha, nä det är Micke som har ringt o bjudit in mig båda gångerna, så det är nog bara han som är extremt partysugen!! :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag avskyr att vissa inte har någon arbetsmoral. Samma minut som klockan slår 16:27 då måste man lämna jobbet för annars är det världens grej för då måste man jobba ÖVER! Medans andra alltid jobbar en massa, men vad är tacken för det? Var snorförbann...

Alltså vad är det som händer med folk när de får barn egentligen? Varenda kotte på Facebook ska lägga ut tusen bilder på sin unge och sedan i varenda statusuppdatering så får man redan på vad barnet har gjort. T ex fått en tand, badat, myst i solen e...

Majken Jackson är död. Jag ville inte skriva ett blogginlägg om det för det gör ju alla andra, men jag kan inte låta bli. Jag är inget fan (men jag gillar en del han gjort - earthsong till exempel) men jag blir ändå ledsen över att han dött. Man ska ...

Det här med musik är ju ett kapitel för sig. Jag själv brukar hitta låtar som jag lyssnar på dag ut och dag in i ett par veckors tid tills jag tröttnar på dem och nästa tar vid. Under tiden jag lyssnar på dem förstår jag inte hur jag någonsin ska kun...

Det är med förfäran jag följer valet i Iran i media. Jag älskar att det iranska folket gör uppror, fan vad härligt det är med engagemang och en vägran att acceptera ett förtryck! Det är förfärligt att blod ska behöva spillas men den kämparandan som b...