Snart kan man lägga ännu ett år till handlingarna. Dags att rannsaka sig själv och sina gärningar. Har man sett till att göra sig själv lycklig eller tragglar man med något för att man fastnat i ett hjulspår? Min största skräck är att stå och trampa. Det finns så sjukt mycket att göra i den här världen, mer än man någonsin kommer att hinna med att göra, men man kan åtminstone försöka hinna med en bråkdel! Visst, nu har jag fast jobb. Underbart på alla vis, men jag tänker då inte låta det stå i vägen för mina livsprojekt! Är jag naiv som vill rädda världen? Kan man inte det???? Kan man iallafall få prova? Jag vill tala fler språk och lära känna människor från andra kulturer som kan lära mig nya sätt att se världen och min omgivning. Jag vill besöka "farliga" platser för att veta vad jag pratar om. Jag vill flytta utomlands och arbeta under några år! Alltså seriöst, det här med man och barn, när ska jag ha tid med det? Om tio år kanske, iallafall barnen. Mannen kan ju få hänga med på mina äventyr, men då går det inte att bli ihop med någon som är fast här av den ena eller andra anledningen. I höst bär det av till Egypten och om några år skulle jag vilja få ett jobb på svenska ambassaden i Damaskus. Min mor höll på att få spatt när jag meddelade detta. Kan inte vara lätt att ha en dotter som far och flänger, men det är ju hennes gener jag har så det är inte så lätt för henne att säga något eftersom hon gjort precis likadant!

 

Kaisa

30 december 2008 15:54

Annika! Du måste meddela när du börjar blogga igen. Gått och tänkt på dig en massa - vad du gör och hur det går för dig... ÄNTLIGEN!!! hehe.
Klart att du ska resa och se dig om. Jobba i andra länder är ju en merit som du kan komma långt med i vilket yrke som helst - nästan. Hade jag fått gjort om mitt liv, skulle jag göra det du ska göra. Och Egypten!! KLart du ska dit!!! Men då måste du bli bättre på att blogga... :)
Du är ju fasiken yngre än mig... Barn ska du få om 15 år... Hehe.. Ta tid på dig och njut av livet.
Kram Kaisa.

http://nolia.wordpress.com

 

Annica

1 januari 2009 22:04

Tjena! Det är bra att du är så positiv Kaisa! Och tack för att du tänker på mig! jag kan aldrig bestämma mig om jag ska lägga krut på bloggen eller inte.... men den får hänga med ett tag till tror jag allt :) Hoppas att du får ett suveränt 2009! kramar till dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag avskyr att vissa inte har någon arbetsmoral. Samma minut som klockan slår 16:27 då måste man lämna jobbet för annars är det världens grej för då måste man jobba ÖVER! Medans andra alltid jobbar en massa, men vad är tacken för det? Var snorförbann...

Alltså vad är det som händer med folk när de får barn egentligen? Varenda kotte på Facebook ska lägga ut tusen bilder på sin unge och sedan i varenda statusuppdatering så får man redan på vad barnet har gjort. T ex fått en tand, badat, myst i solen e...

Majken Jackson är död. Jag ville inte skriva ett blogginlägg om det för det gör ju alla andra, men jag kan inte låta bli. Jag är inget fan (men jag gillar en del han gjort - earthsong till exempel) men jag blir ändå ledsen över att han dött. Man ska ...

Det här med musik är ju ett kapitel för sig. Jag själv brukar hitta låtar som jag lyssnar på dag ut och dag in i ett par veckors tid tills jag tröttnar på dem och nästa tar vid. Under tiden jag lyssnar på dem förstår jag inte hur jag någonsin ska kun...

Det är med förfäran jag följer valet i Iran i media. Jag älskar att det iranska folket gör uppror, fan vad härligt det är med engagemang och en vägran att acceptera ett förtryck! Det är förfärligt att blod ska behöva spillas men den kämparandan som b...