Jag är så ledsen för att jag inte kan gå på Henrik Schyffert ikväll!! Som jag sett fram emot det! Skit också.

Jag fryser jättemycket men om jag skulle ta tillräckligt mycket alvedon för att avhjälpa detta skulle det börja likna ett missbruk. Ja jag skulle bara gnälla lite.

Sitter hemma i min soffa och är jäkligt sjuk. Stör mig att jag inte är på jobbet, för jag är inte en sådan person som har sjukdagar. Jag jobbar jämt när jag ska, det känns som ett nederlag att vara sjuk! Men jag har ju haft feber i typ tre dagar och inatt vaknade jag med världens frossa och dessutom ett jäkla magknip och kunde inte somna om på ett par timmar och kunde knappt ta mig till köket och fixa alvedon. Så då tänkte jag att va fan, I resign, jag är sjuk.

Hanna ringde och sa att för min skull var det tur att jag inte var på morgonmötet, för chefen hade frågat vart jag var och sagt att han hade velat att jag berättade hur det var på seminariet i Stockholm igår. Det hade jag inte velat göra så där oförberedd, ni som känner mig vet ju att jag har fobi för att prata i grupp om saker jag inte är helt säker på.

Jag var alltså i Stockholm igår, risig som sjutton. Gick på alvedon hela dagen och när jag försökte prata kom det bara ett väsande ljud ur min mun, och folk log överseende mot mig. Inte kände jag någon heller, jag var den enda som kom ensam från min enhet. Dessutom var det inte mitt arbetsområde som diskuterades så jag förstår egentligen inte varför just jag fick åka, även om jag är glad för förtroendet. Men ensam, sjuk och icke insatt = inte särskilt skoj.

På tåget hem träffade jag en kille som jag skulle vilja träffa igen. Men inte tog jag hans nummer inte, och när jag klev av i Gävle så åkte han vidare och så var det med det.  

En annan grej; om jag skulle börja plugga igen så skulle jag läsa kriminologi, det tycker jag verkar otroligt intressant! Få bli mitt nästa projekt.