Vilken jäkla helg alltså! Ja vart börjar man liksom? Jo, vi kan börja på tåget till Gävle. Hann inte köpa nån tidning, så jag trodde jag skulle ha en mycket långsam timme framför mig. Tji fick jag! Hamnade brevid världens trevligaste man, och nu vet jag allt om honom och hans fru och barn och jobb, vad hans barn gör och när de fyller år, och vad han gav sina grannar i inflyttningspresent. Han hade velat ge en korg med ostar och viner, men frun tyckte att de skulle ge såna här järnpinnar som man petar i öppna spisen med, plus tillhörande galler. Hade blivit succé.Ja, tågresan gick på en kick! Alltid så roligt att komma människor lite närmare, att liksom passera "främling"-gränsen. Och det gjorde jag verkligen med råge den här gången!!!Väl framme mötte Anders mig på stationen, och det var så roligt att se honom, var ju inte igår! Skittrötta o sega var vi båda två, men vi var ändå "tvungna" att gå in på stan och köpa dels inflyttningspresent och dels alkohol. Jag var inte sugen på varken öl eller vin (vad har hänt?!) utan tänkte att, nej för fan -ikväll ska det groggas på gammalt hederligt vis! Så det blev en Explorer. Funderade på vilket virke man skulle satsa på och kom på att i min ungdom så groggade jag alltid på Festis Kaktus. Så jag köpte det, men för i helvete vad illa det smakade! Har visst blivit finsmakare med åren ;)Vi kom till festen runt halv åtta kanske, och hade en supertrevlig kväll! Jättefin lägenhet på Nordost hade de fått tag på! Mycket trevligt folk dessutom. Ja det var himla skoj! Vi satt ute på ballkongen och lekte dricklekar; Hello Harry och nån ny som var skitkul. Let the hoola-hoola games begin, eller vad den kan tänkas ha hetat! Och jag och Linda skulle bugga (som vi alltid gör när vi druckit, för vi tycker vi är så jävla bra då), och sen var det en kille där som inte alls blev imponerad, för han kunde några ännu mer avancerade moves som han skulle visa på mig. Haha, så jävla roligt, han kastade upp mina ben i luften, och huvudet var nästan vid golvet! Jag fattar inte att jag litade så pass mycket på en berusad person, men man måste ju leva lite ;)På vägen in till krogen gick några av oss förbi McGills, för där hängde Daniel och hans gäng som också var i stan. Stannade dock inte länge, utan begav oss till Slick City. Var en jätterolig utekväll faktiskt, träffade en massa gamla bekanta som man inte sett på år och dar. Så som det alltid är när man åker "hem". På hemvägen gick jag, Sara och Anders till Södergrillen, för en korv med mos o räksallad (visserligen har jag blivit förgiftad av deras räksallad en gång, och svurit på att aldrig äta den igen...) När vi var vid Polhem ungefär knuffar Anders helt oprovocerat omkull mig. Ja, det kan låta brutalt men det var ju Anders liksom så han skulle väl skämta eller nåt, inte fan vet jag, men jag var så oberedd så jag föll iallafall i backen. Och..... här kommer poängen med att jag berättade detta: Det kan ha varit så att det var i samband med detta fallet som min plånbok föll ur väskan. Jag hade iallafall ingen när jag vaknade i morse! Jag gick tillbaka till "brottsplatsen" men där var det naturligtvis tomt. I annat fall är det någon som tagit den tidigare under kvällen, jag kan inte minnas när jag sist hade den. Förmodligen på Södergrillen, men jag vet inte. Så nu är man plånbokslös, och det känns jävligt surt faktiskt. Spärra kort och ha sig. Bortsett från den episoden, så var det en kanonkväll!Idag har mor och jag åkt till stugan för att göra iordning för vintern. (Jag var dock så sjukt bakfull i bilen så jag var tvungen att be henne stanna på Preem så att jag kunde gå in och kräkas. Fan vad pinsam man är. Tål visst inte mkt nuförtiden) När vi kommit tillbaka till stan käkade vi skitgod mat, lax med kantarellsås, och efter det åkte jag tillbaka till Uppsala.