Känner mig lite vissen idag, trots det goda beskedet imorse! Har drabbats av någon allvarlig form av prestationsångest tror jag. Känner mig inte tillräckligt duktig, och tror att jag kommer få leva mitt liv ensam och försörja mig genom att hänga på socialen. Usch hemska tanke. Alla andra verkar ju så lyckade och smarta, och har fina hem, fina killar, fina jobb, fina betyg, fina kläder. Svårt att leva upp till allt. Inte konstigt att man känner sig lite under vädret idag. Äh det går över, bara tillfällig svacka -not to worry!Har städat och pluggat och pratat i telefon idag. Tror att minst 90% min bekantskapskrets har ringt faktiskt! Tände lite ljus här hemma för att skapa mysstämning. Funkar hyfsat bra. Kjelle kollar på zombie-film, är inte så lockad av att göra honom sällskap. Kommer ihåg någon gång på gymnasiet när vi var ett stort gäng hemma hos Tomas och kollade på Return of the Living Dead (tror jag den hette) Bestämde mig då att det både var första och sista gången jag kollade på zombiesar. Inte för att det var obehagligt, utan helt enkelt för att det var trist.Har fortfarande kvar mina utslag, och har fortfarande inte uppsökt läkare. Dock kliar de en hel del, och ser rätt skumma ut, men vad sjutton. De är förmodligen helt ofarliga.

Ska på jobbintroduktion på hemtjänsten på onsdag! Vilket jävla flyt man har! Hoppas det blir kul, och hoppas att jag klarar av det. Mitt självförtroende har fått sig en törn, och jag har börjat tro att jag är dummare än de flesta, och mindre kapabel till att lösa problem och sånt. Det har jag iofs trott länge, alltså att jag inte har alla hästar hemma, men jag har aldrig riktigt sett det som ett problem, utan snarare som ett konstaterande bara. Nu börjar jag dock bli riktigt orolig för att mitt sanna jag ska läcka ut. Kan någon peppa mig, please?