Hemtenta... jag säger då det. När man väl sätter sig och ska skriva så stämmer ju ingenting! Man kommer på vinklar som man inte tidigare tänkt på. Jag hade en plan på hur jag skulle skriva, men nu går det inte längre ju! Men det är ingen panik, har ju morgondagen på mig med. Men det är ju jag i ett nötskal att börja skriva idag när jag har haft frågan i min hand sedan i fredags.Jag är så oengagerad i skolan men tokengagerad i jobbsöket! Tycker att det är holabalo att hänga på ams.se och kolla runt! Har sökt två jobb idag, fingers crossed nu. Vore trevligt om man kunde få ett jobb. Om jag erbjuds en heltid någonstans nu så kommer jag att släppa allt, det ska ni ha klart för er!

Ända sedan förra våren har jag haft värsta partylåten på hjärnan utan att veta vart jag ska hitta den! Och jag har varit så upprörd för jag har verkligen velat veta vad det var för en låt - och nu vet jag!! Lyckan är total! Let the party begin! (Ja, just ja, hemtentan först, men sen...!)Kaiser Chiefs - Everyday I love you less and less

Massor med mardrömmar inatt!1) Jag och min cykel höll på att ramla ner för ett stup. Jag lyckas kasta upp cykeln över kanten, men jag själv håller på och faller. Det finns ingenting att greppa, bara sand och lera och enstaka rötter. En man går förbi och jag ropar på hjälp, men han säger att han hinner inte hjälpa nu utan att han ist kommer tillbaka om ett tag.2) Min kompis tjej är en krympling som ska halshuggas. Hon ligger på en brits i väntan på att bilan ska falla, och bödlarna diskuterar om den ska falla över halsen eller rakt ner och klyva huvudet. HUVA!!! Vi andra gråter och känner oss maktlösa. 3) Sen ser jag ett kollektivt självmord där en sex-sju människor har satt ihop sig på rad med handklovar, och sedan tar de en jättestor och brant backe och börjar göra kullerbyttor nerför den tills alla är döda. 4) Den sista hemskheten handlade om att jag var tvungen att spika i spikar i en människa. Det var fruktansvärt! På axlarna och i huvudet var jag tvungen att hamra, tills personen dog av smärta och blodförgiftning. Usch vilken natt det var, jag känner mig inte särskilt utvilad!Igår träffade jag Simon, min gamla kursare och kompis från 2003, vi har inte setts sedan dess så det var skoj! Sen gick jag o kollade fotboll med Daniel & co men efter första halvlek blev jag för stressad över hemtentan och cyklade hem.

T9 cracks me up :) Pröva att skriva "abstinens"! Herregud, det är väl ändå ett helt vanligt ord som borde finnas med, eller?

Gävle är bra härligt faktiskt! Kanske inte staden i sig, men jag känner mig verkligen hemma där, kände det nu när jag var där igår. Gick till Anders vid sju, och där var hela ligan - underbart! Var superskoj att träffa alla igen, och toppen att Evve är tillbaka i Sverige även om det bara är för ett kort tag. (Dra du till Norge, så kanske du blir lika blek som oss andra, det kan du gott ha, mwahahaaa!) En jättetrevlig kväll med skönt sällskap, men framemot elva ville jag och Jessica gå ut. Va?! tänker ni nu, ville JAG gå ut? Men ja, så var det faktiskt, jag ville ut och se gamla kända ansikten, det är ju det som är halva grejen! Så hursomhelst, ingen ville följa med oss så vi gick själva. Tänkte först gå till Slick City men enligt Jessica så var alla i kön typ 40 år (jag såg ju inget utan glasögon - fan jag måste skaffa linser) så då gick vi till Goya, även om det inte riktigt är mitt favorithak. Men vi hade rätt skoj där, och såg som sagt många man kände igen. Det som var extra roligt är att en tjej som jag spelade fotboll med för typ 13-14 år sedan kände igen mig! Jag har alltid känt igen henne när vi har setts ute, men inte vågat heja för jag har inte trott att hon skulle veta vem jag var. Men igår råkade hon falla in i mig, och då sa hon "Oj, förlåt Annica!" Och jag bara "Känner du igen mig?!" Och hon bara "Men det är klart, vad trodde du?!" Ja och så pratade vi en liten stund. Kul som sjutton! När krogen stängde styrde jag stegen mot McDonalds och därinne träffade jag en gammal klasskompis lillebror, som numera inte alls är liten utan en snygg ung man på 20+. Konstigt det där, faktiskt! I taxin hem sen säger taxichauffören "Du är ju Annica som jobbade på MAX, va?" Ehhh... ja men herregud det var ju jättelängesedan! Kul att han kommer ihåg mig! "Hur går det med studierna då?" Shit, han visste mycket om mig, och jag kanske kan tycka att jag sett honom någon gång men inte alls så att jag skulle kunnat placera honom. Men så blir det väl när man jobbar på ett sådant ställe, att folk känner igen en.Idag har jag pluggat en del. Och umgåtts med mor, hon är bra hon. Undrade bara sådär ändå om jag hade lyssnat något på Salem Al Fakir, för "han är ju så bra" :) Hon har stenkoll, det är roligt att hon inte sitter och mossar ihop som många 55-åringar annars gör.På hemvägen blev jag omkörd av sjukt många fartdårar, särskilt sträckan mellan Gävle och Älvkarleby. Jag körde kanske i 115, och gång på gång kom andra bilister som blåste på i minst 160, jag skojar inte! De får för fan börja tänka lite på sina medtrafikanter om de inte är rädda om sina egna liv.PS Sofie, jag publicerar inte din kommentar, du vill kanske inte att alla ska få tillgång till din mail-adress?! ;) Jag mailar eller ringer dig imorgon! DS

Det finns många sätt att fly hemtentan. Att platta håret är ett. Att äta kräm o mjölk ett annat. Prata i telefon funkar det med!Anledningen till att jag inte tar tag i den är att jag kört fast på en stor punkt, och lyckas jag inte lösa den delen så kan jag liksom inte skriva någonting alls. Men det kräver ju tankeverksamhet att lösa problem, och sånt orkar jag inte pyssla med idag. Men jo, jag ska. Annars kommer jag inte kunna festa med gott samvete ikväll, och det sista jag vill ikväll är att sitta o ha ångest över hur lite jag pluggat! Så nu ska jag ta tag i det, på riktigt.

Jag har verkligen shoppat loss idag, fan vad härligt det känns! Det var riktigt längesedan jag gick på shoppingtur, kände mig som en äkta Hollywood-brutta när jag gick och slängde med alla påsar :) Så nu har jag nya skor, fem par tröjor, ett par örhängen och lite ansiktsskrubbar och sånt. Yey! Nu kommer jag äntligen kanske kunna känna mig lite fin i helgen! Ska hem till Gävle på blixtvisit, Evelina har kommit hem till Sverige efter sin långa utlandsvistelse och ville styra ihop en liten get-together. Fan det kommer bli holabalo! Men det blir en "tidig" hemresa på söndagen, ska luncha med mor och sen drar jag. Måste ägna all uppmärksamhet åt hemtentan nu, finns inget utrymme att misslyckas.

Igår sökte jag två jobb i Stockholm. Det är rätt svårt faktiskt att hitta jobb man är kvalificerad att söka! Söker man som handläggare eller utredare vill de oftast ha jurister och ekonomer. Inga historiker, buhu. Jag kanske kan söka tjänster som riktar sig till statsvetare, men det är ju inte heller riktigt rätt. Och många jobb som jag faktiskt är behörig till, vill ha några års erfarenhet inom deras område. Men tjena, hur ska man kunna ha det? Ja, det är ett litet projekt det här med jobbsök, fast jäkligt inspirerande! Och det lockar definitivt mer än hemtentan som vi fick ut idag. En enda fråga, som ska besvaras med 3000 ord. Den såg visserligen rätt skoj ut, det var som ett case man ska lösa, och inte så detaljerad. Men det krävs en helhetsförståelse av kursen, så vi får se om jag lyckats lära mig nåt vettigt under dessa två månader! Den kändes faktiskt rätt spännande, och det är en ny känsla i samband med tentor för mig....!