Vill ni veta vad som hände? Av ren nyfikenhet öppnade jag tvättmaskinen i badrummet för att kolla hur den ser ut inuti. (Är inte min, har aldrig använt, skall återlämnas till rätta ägaren snart)Hursomhelst. De som hyrde min lägenhet i våras brukade använda maskinen. De flyttade ut den första maj. Den första maj! Det är alltså fem månader sedan. När jag öppnade locket möttes jag av en vedervärdig stank, och alldeles svart vatten (den är alltså toppmatad, så vattnet forsade inte ut på mig tack o lov!) Jag anropade Mr Shell, och tillsammans stod vi och fasade över synen o stanken. Till slut tog vi iallafall beslutet att tömma maskin. I botten fann vi en handduk. Fy faaaan! vad äckligt! Nu håller vi på och kör maskinen utan innehåll, med bara sköljmedel för att den ska bli som ny. Eller åtminstone fräsch.... Japp, livet är fullt av små finurligheter!!! :)

Trött! Gick upp fem imorse (ja, jag måste faktiskt ha 1½h på morgonen, annars blir jag inte riktigt riktig på dan!) och jobbade 7-16. Var så roligt så! Trivs mkt bra än så länge! Orkar inte skriva ngt speciellt idag, vill bara sitta framför tv:n, men jag måste plugga en hel del. Längesedan man spelade på gitarren nu förresten... Begravning imorgon, kommer bli sjukt jobbigt. Vad säger man till folk? "Gud vad tråkigt"? Det kan man ju inte säga, det finns ju inga ord som kan beskriva sorg. Jag hoppas på att det ska kännas fridfullt efteråt, och att alla kan gå vidare med sina liv på något sätt utan henne. Det känns konstigt att hon är borta. Puts väck, there is no more. Vilken hemsk tanke. Sov så gott, tänker på dig.Åker till Johan imorgonkväll, det blir en lugn helg tror jag. Åtminstone imorgon, då jag inte tror att jag är särskilt upplagd för någon form av fest. På lördag kanske vi ska pubba lite, det får tiden utvisa..Ringde till farmor idag. Fick så dåligt samvete att jag inte hört av mig på ett par veckor. Hon var lika pigg och klar som vanligt! En riktig krutgumma. Var så roligt att höra hennes röst. Jag kommer dö av sorg när hon dör, hoppas det dröjer många år tills dess.

Träffade nya chefen imorse, trodde vi skulle vara klar på en timma, men hon ville att jag skulle börja jobba direkt! Så jag har gått brevid idag och även imorgon. Jättegulliga pensionärer... Så nu har jag fått ett jobb och blivit av med ett annat. Ringde gamla chefen o sa upp mig! Tyckte jag var modigt gjort av mig.Nu måste jag plugga, hela dagen har liksom kommit på ända!Ska bara berätta om vilken hemsk dröm jag hade inatt! Jag drömmer alltid så konstiga grejer, kanske ska börja skriva ner dem i bloggen.Iallafall, såhär var det:Jag var ihop med någon och vi hade en liten bebis tillsammans. Denna någon var inne i badrummet, och jag låg i sängen med bebisen. Plötsligt blev jag kissnödig, och vi brukade alltid öppna frysen och dra ut en låda och kissa där, så jag tog med mig bebisen och lade på bänken brevid frysen medans jag kissade. Sen gick jag in och la mig i sängen igen. Min kille ropar då från badrummet att jag kanske kan amma barnet sålänge. Javisst, ropar jag tillbaka, men inser att jag tappat bort ungen! Så jag letar och letar. Så går jag ut i köket och kommer på att jag nog i förvirring la in barnet i frysen när jag kissat färdigt!!! Åh gode gud, tänkte jag, låt honom leva! Så jag tog ut honom, och han var nästan helt stel. Han var som en kyckling som är halvtinad, alltså mjuk på utsidan, men stenhård inuti. Jag visste inte vad jag skulle göra, fick panik och försökte värma honom med en kudde. Sen vaknade jag och kände mig jätteilla till mods. Vad kan detta betyda tro?

Som en dränkt katt har jag irrat omkring på stan för att fixa diverse grejer. Äntligen hemma och torr! Men jag älskar hösten, så jag klagar inte :) Tycker det är himla mysigt att sitta inne och titta ut på rusket. Dricka te o tända ljus och sånt. Eller dricka rötjut, men man kan ju inte korka upp en sån när man är mol allena! (blink blink till alla heta singelkarlar)Pratade med Johan om vilken typ av slang man pratade när man var liten, typ i mellanstadieåldern:Springa = Runa, Lubba (Kubba för Johan)Kaxig = KärigTufft = KyligtTönt = nörd (används kanske i viss mån fortf.?)Andra grejer som jag förknippar med mellanstadiet är hockeybilder, manicklar, bulamössor, snöbollskrig (plus att bli snömulad), sådana troll med illrosa hår, Wayne Gretzky, Knesset på ztv, GD/GIF-olympiaden, fotbollsträningar, Guns'n'roses, bokbussen, fluortanten, sommarlovsmorgon med Lasse o Morgan (Tippen), träslöjd, sommarläger på Kratte Masugn, dansa tryckare till What is love med Haddaway och Without you med Mariah Carey, noshörningsbebisen Nelson, Roliga timmen, leka herren på täppan om vintrarna, bänkpapper, klassfester, klassmammor och klasspappor, samt kopieringsmaskinen på skolan med blå bläck som man vevade fram tror jag (vilket århundrade är man född egentligen??!)Nån som kommer på ngt mer? Eller som också var ung samtidigt o känner igen sig? Kul att minnas tillbaka på svunna tider tycker jag!Tillägg kl 20:07) Oj jag glömde visst helt bort alla tv-spelen! Super Mario, Tetris, NHL, Ice Climber och dom :) Det var grejer det!

Måste gå ner på stan och fixa en massa grejer, t ex gå till både Carolina och stadsbiblan och beställa nya lånekort, då de gamla spårlöst försvann i lördags. Blir så bitter på mänskligheten. Varför lämnar man inte in en upphittad plånbok till polisen? Jag bara undrar. Sitter och lyssnar på en demo med det bandet som trevliga tågmannen hade sin son i (udda meningsbyggnad jag vet, men kunde inte få till den hur jag än vände o vred!). Det är hårdrock och alltså egentligen inte min typ av musik, men en av låtarna är rätt bra iaf.!

Känner mig lite vissen idag, trots det goda beskedet imorse! Har drabbats av någon allvarlig form av prestationsångest tror jag. Känner mig inte tillräckligt duktig, och tror att jag kommer få leva mitt liv ensam och försörja mig genom att hänga på socialen. Usch hemska tanke. Alla andra verkar ju så lyckade och smarta, och har fina hem, fina killar, fina jobb, fina betyg, fina kläder. Svårt att leva upp till allt. Inte konstigt att man känner sig lite under vädret idag. Äh det går över, bara tillfällig svacka -not to worry!Har städat och pluggat och pratat i telefon idag. Tror att minst 90% min bekantskapskrets har ringt faktiskt! Tände lite ljus här hemma för att skapa mysstämning. Funkar hyfsat bra. Kjelle kollar på zombie-film, är inte så lockad av att göra honom sällskap. Kommer ihåg någon gång på gymnasiet när vi var ett stort gäng hemma hos Tomas och kollade på Return of the Living Dead (tror jag den hette) Bestämde mig då att det både var första och sista gången jag kollade på zombiesar. Inte för att det var obehagligt, utan helt enkelt för att det var trist.Har fortfarande kvar mina utslag, och har fortfarande inte uppsökt läkare. Dock kliar de en hel del, och ser rätt skumma ut, men vad sjutton. De är förmodligen helt ofarliga.

Ska på jobbintroduktion på hemtjänsten på onsdag! Vilket jävla flyt man har! Hoppas det blir kul, och hoppas att jag klarar av det. Mitt självförtroende har fått sig en törn, och jag har börjat tro att jag är dummare än de flesta, och mindre kapabel till att lösa problem och sånt. Det har jag iofs trott länge, alltså att jag inte har alla hästar hemma, men jag har aldrig riktigt sett det som ett problem, utan snarare som ett konstaterande bara. Nu börjar jag dock bli riktigt orolig för att mitt sanna jag ska läcka ut. Kan någon peppa mig, please?

Vilken jäkla helg alltså! Ja vart börjar man liksom? Jo, vi kan börja på tåget till Gävle. Hann inte köpa nån tidning, så jag trodde jag skulle ha en mycket långsam timme framför mig. Tji fick jag! Hamnade brevid världens trevligaste man, och nu vet jag allt om honom och hans fru och barn och jobb, vad hans barn gör och när de fyller år, och vad han gav sina grannar i inflyttningspresent. Han hade velat ge en korg med ostar och viner, men frun tyckte att de skulle ge såna här järnpinnar som man petar i öppna spisen med, plus tillhörande galler. Hade blivit succé.Ja, tågresan gick på en kick! Alltid så roligt att komma människor lite närmare, att liksom passera "främling"-gränsen. Och det gjorde jag verkligen med råge den här gången!!!Väl framme mötte Anders mig på stationen, och det var så roligt att se honom, var ju inte igår! Skittrötta o sega var vi båda två, men vi var ändå "tvungna" att gå in på stan och köpa dels inflyttningspresent och dels alkohol. Jag var inte sugen på varken öl eller vin (vad har hänt?!) utan tänkte att, nej för fan -ikväll ska det groggas på gammalt hederligt vis! Så det blev en Explorer. Funderade på vilket virke man skulle satsa på och kom på att i min ungdom så groggade jag alltid på Festis Kaktus. Så jag köpte det, men för i helvete vad illa det smakade! Har visst blivit finsmakare med åren ;)Vi kom till festen runt halv åtta kanske, och hade en supertrevlig kväll! Jättefin lägenhet på Nordost hade de fått tag på! Mycket trevligt folk dessutom. Ja det var himla skoj! Vi satt ute på ballkongen och lekte dricklekar; Hello Harry och nån ny som var skitkul. Let the hoola-hoola games begin, eller vad den kan tänkas ha hetat! Och jag och Linda skulle bugga (som vi alltid gör när vi druckit, för vi tycker vi är så jävla bra då), och sen var det en kille där som inte alls blev imponerad, för han kunde några ännu mer avancerade moves som han skulle visa på mig. Haha, så jävla roligt, han kastade upp mina ben i luften, och huvudet var nästan vid golvet! Jag fattar inte att jag litade så pass mycket på en berusad person, men man måste ju leva lite ;)På vägen in till krogen gick några av oss förbi McGills, för där hängde Daniel och hans gäng som också var i stan. Stannade dock inte länge, utan begav oss till Slick City. Var en jätterolig utekväll faktiskt, träffade en massa gamla bekanta som man inte sett på år och dar. Så som det alltid är när man åker "hem". På hemvägen gick jag, Sara och Anders till Södergrillen, för en korv med mos o räksallad (visserligen har jag blivit förgiftad av deras räksallad en gång, och svurit på att aldrig äta den igen...) När vi var vid Polhem ungefär knuffar Anders helt oprovocerat omkull mig. Ja, det kan låta brutalt men det var ju Anders liksom så han skulle väl skämta eller nåt, inte fan vet jag, men jag var så oberedd så jag föll iallafall i backen. Och..... här kommer poängen med att jag berättade detta: Det kan ha varit så att det var i samband med detta fallet som min plånbok föll ur väskan. Jag hade iallafall ingen när jag vaknade i morse! Jag gick tillbaka till "brottsplatsen" men där var det naturligtvis tomt. I annat fall är det någon som tagit den tidigare under kvällen, jag kan inte minnas när jag sist hade den. Förmodligen på Södergrillen, men jag vet inte. Så nu är man plånbokslös, och det känns jävligt surt faktiskt. Spärra kort och ha sig. Bortsett från den episoden, så var det en kanonkväll!Idag har mor och jag åkt till stugan för att göra iordning för vintern. (Jag var dock så sjukt bakfull i bilen så jag var tvungen att be henne stanna på Preem så att jag kunde gå in och kräkas. Fan vad pinsam man är. Tål visst inte mkt nuförtiden) När vi kommit tillbaka till stan käkade vi skitgod mat, lax med kantarellsås, och efter det åkte jag tillbaka till Uppsala.