Oj oj oj. Jobbade ikväll. Jag är fan en katastrof. Gick åt helvete rent utsagt, och då hade jag lovat mig själv att sköta mig. Kan nån skjuta mig så jag slipper att någonsin gå dit igen! Till och med fel i kassan hade jag. Hade förlorat en sån där "skriva på"-slip. Ja jag kommer aldrig någonsin att sätta min fot där igen. Säger hellre upp mig än får sparken liksom. Tänker börja jobba inom hemtjänsten istället.När jag cyklat hem och stod utanför min port kom det tre småkillar på 18 år och gick förbi. Den ena skulle hålla på och prata och flirta, och han var jättejättefull, och jag kände bara att för faan, gå hem och sov! Så jag sa att, nä nu måste jag faktiskt gå in. Och så gick jag in. Och vid det laget hade hans kompisar lämnat honom och försvunnit ut i natten. Men, sa jag till mig själv, man är väl ingen barnvakt heller.

I pyamasbyxor och med håret på ända skulle jag bara rusa ner i tvättstugan en snabbis. Möter då mitt områdes ena fastighetsskötare som jag inte pratat med sen innan England. Och knappt då, det är inte som att vi känner varann, vi har bara hejat och kallpratat förut. Idag lärde jag känna honom desto mer. Han drog sitt livs historia om hur frun sedan 17 år tillbaka åkt på Ålandskryssning och varit otrogen, och nu var de skilda. Sedan berättade han om hur barnen tog det, och vad svärföräldrarna sa och gjorde och tyckte. Ja, herregud vad han öppnade sig! Kändes som om han behövde prata med någon.Sedan kom den andra fastighetsskötaren förbi och var jättetrevlig och undrade vart jag hållit hus den senaste tiden. Ja, då berättade jag det och så började han prata om vilket stort fan av engelsk fotboll han är osv, sen sa han att det var härligt att ha mig tillbaka. Gud vad jag trivs här!Ikväll ska jag jobba, det känns lite si och så, och imorgon bär det av till Gävle för att få sig en dos partaj.

Senaste nytt om Richard Hammond, som jag följer med stort intresse! (Se 22/9) Han lever, men hur mkt mer därtill? Omfattande hjärnskada låter allvarligt. Hoppas, hoppas att han klarar sig bra..Senaste nytt om mig:Mina utslag blir bara fler och fler. Ikväll upptäckte jag ett par tre stycken på ryggen med. Nu har jag 18 prickar runt nyckelbenen, ett på bröstet, nio på magen och ca fyra på ryggen. Ringde sjukvårdsupplysningen idag, men de visste inte vad det kunde vara, för det stämde inte in på några av hennes förslag (vattkoppor, svinkoppor, bältros). Suck. I am a mystery. Är de kvar på måndag så går jag till doktorn, för då har det gått runt en och en halv vecka.

Bara snabbt inlägg nu.Jag har uträttat en del av det jag borde idag, även jag hade kunnat vara mer effektiv... När jag ringde till bilprovningen drabbades jag av tillfällig sinnesförvirring, så när mannen i luren svarade "Bilprovningen" så sa jag "Hej jag heter Annica, jag måste.. eh.. eh... prova bilen!" Han bara "Besiktiga den?" Shit män, jag måste ha verkat SÅ DUM. Han skrattade inte ens, tyckte nog bara att jag var ett mongo.Gjorde världens godaste mat idag, lätt som en plätt var det med!Stekt lax med ris och en varm sallad bestående av sockerärter, körsbärstomater, ruccola och champinjoner. Gick på ett kick.Skulle vilja passa på att klaga lite också. Varför i hela friden kan inte folk lära sig att skriva ihop dubbelord? Det heter inte jätte bra, stora syster, tränings skor, fotbolls match etc etc etc. Ser inte mig själv som en gnällkärring, men när det kommer till särskrivningar så reser sig håret på mina armar. Det är inte svårt att skriva ihop ord, man hör ju för sjutton när det ska vara ett och samma ord och när det ska vara två. Eller? Skärpning.Sedan stör jag mig på när folk skriver ja istället för jag. Men det ska jag försöka bortse ifrån, annars blir jag väl Blogga Gratis svarta får.

Under den senaste tiden har det blivit så att jag oundvikligen funderat en hel del kring död och begravningar. Tänkte därför berätta vilken låt jag vill ha på min egen begravning, om jag skulle dö. Detta är en låt som varit en favorit i många herrans år, ja en tio år iaf, och jag har alltid tänkt att den skulle det vara fint att begravas till! Så att ni vet, om ifall att. NEVER FORGET - Take That (Obs; versionen på greatest hitsskivan!)We've come so far, and we've reached so highand we've looked each day and night in the eyeAnd we're still so young, and we hope for moreWe've come a long wayBut we're not too sure where we've beenWe've had successWe've had good timesBut remember thisBeen on this path of life for so longFeel I've walked a thousand milesSometimes strolled hand in hand with loveEverybody's been thereWith danger on my mind I would stand on the line of hopeAnd I knew I could make itOnce I knew the boundaries I looked into the clouds and sawMy face in the moonlightJust then I realised what a fool I could beJust 'cause I look so high, I don't have to see meFinding a paradise wasn't easy but stillThere's a road going down the other side of this hillNever forget where you're coming fromNever pretend that it's all realSomeday soon this will all be someone else's dreamThis will be someone else's dreamSafe from the arms of disappointment for so longFeel each day we've come too farYet each day seems to make much moreSure it's good to be hereI understand the meaning of "I can't explain this feeling" nowAnd it feel's so unreal At night I see the hand that reminds me of the stand that I makeThe fact of realityNever forget where you're coming fromNever pretend that it's all realSomeday soon this will all be someone else's dreamThis will be someone else's dreamWe've come so far, and we've reached so highand we've looked each day and night in the eyeAnd we're still so young, and we hope for moreBut remember thisWe're not invincible, we're not invincible - no!We're only people, we're only peolpeYeah we're not invincible, we're not invincibleSo again I'll tell youNever forget where you're coming fromNever pretend that it's all realSomeday soon this will all be someone else's dreamThis will be someone else's dreamWe've come so far, and we've reached so highand we've looked each day and night in the eyeAnd we're still so young, and we hope for more

Jaha, vad ska man fylla den här dagen med då tro?Jag har en decimeterhög bunt med papper som kanske borde få åka in i nån pärm, men hur lockande känns det?Sen måste jag plugga och boka tid hos tandläkaren och hos bilbesiktningen. Borde beställa nytt körkort med, eftersom det gamla blev stulet. Städa skulle behövas också, ser ut som fan här hemma. Måste verkligen köpa mig en hurts till skrivbordet, för som det är nu så kan jag bara lägga papper i prydliga högar, men som ni förstår är de högarna inte prydliga särskilt länge. Ikväll skulle jag vilja hänga med Emilie men jag har inte fått tag på henne, så än så länge är hon lyckligt omedveten om detta ;)Och så ska jag öva på gitarren! Har hittat en ny toppenbra sida om ackord; check this out! Maj, betyder det förresten att det är ett "grundackord"? T ex A maj? Och hur uttalar man #? Jag skulle kalla C# för C fyrkant, men det är ju inte rätt, så långt har jag förstått!

Idag längtar jag tillbaka till England. Uppsala i all ära, men Manchester was the shit! Jag har iallafall lovat mig själv att återigen bo och verka där (haha, vilket skönt uttryck), under minst ett halvår till någon gång i framtiden. Kanske perioden då studierna är klara men jag inte fått något jobb. Fast hur fan ska man ha råd med det egentligen, när csn börjar hänga en i hasorna kom jag på?Kanske under någon form av friår i framtiden då, men innan jag fyller 30! Okej, där har ni det löftet ifrån mig! Vem vill följa med?Alltså, Manchester hade allt! Trots att det är en storstad (tredje största efter London och Birmingham), så var den ändå ingen "stresstad" med tunnelbanor och trängsel, utan istället öppna ytor i stan så att även om det var massor med folk så upplevdes det inte så! Shoppingen var kanon. Inte för att jag hade några pengar att shoppa för, men om jag haft det hade jag nog kunnat gå loss rejält!Dialekten är underbar (förutom "scally"-snacket, men det räknar jag inte)Vädret var kanon! Regnade inte mer än i sverige, och sommaren var tokhet.Utelivet var i en klass för sig.... fan alltså, vad roligt det var!!! Alla roliga klubbar, alla hade liksom hittat sin egen nisch på nåt sätt. (5th avenue, Roadhouse, Funkademia t ex) Och alla pubbar i varje gathörn, det är annat än här hemma det. Och Gay Village runt Canal Street ska vi inte ens tala om! Där var det drag (eller hur Johan?! ;))Saknar till och med jobbet. Tyckte faktiskt att det var helt okej att jobba därborta. Saknar den familjära känslan på jobbet, och alla goa och glada människor som jobbade där. Dra mig baklänges, jag saknar faktiskt även stammisarna! De var sjukt jobbiga, men ändå oftast på glatt humör! Det var kul att jobba helt enkelt och jag visste vad jag höll på med. Som jag brukar säga; jobba är ju alltid skoj när man vet vad man gör.Ja, jag kan hålla på att drömma mig tillbaka i all evighet, men jag ska bespara er. Vill bara säga att Manchester, we will meet again!Idag har jag först drivit på stan med Anna och lillbebisen, och sedan hängde jag i ett par tre timmar på Dag Hammarskjöld och fick lite uträttat faktiskt. Känner mig rätt nöjd och belåten :) Men dom jäklarna har bytt ut kopieringskorten, så när jag stoppade i mitt gamla vanliga i apparaten så gav den ifrån sig ett missnöjt ljud och "okänt kort" kom upp i displayen. Hoppas jag inte hade nå markeringar kvar på det gamla, det vore ju synd. Satt och flirtade lite med en söt kille i grå tröja i läsesalen. Måste man ju få göra.... han var lång och stilig. Mums!Tillägg 22:02, Hur faan är tanken att man ska kunna ta ett ackord som heter D# maj? Så långa fingrar har man ju inte!

Big Fish. Big deal.Jag tyckte den var en axelryckning. Kanske hade jag för höga förväntningar. Vissa hade ju höjt upp den till skyarna. Själv blev jag mest matt när pappan började berätta ännu en historia. Not my cup of tea.Jag är lite orolig över en massa utslag som jag fått. På magen och på bröstbenet och lite på armen. Jag har haft dem i typ fem dagar, och jag får en till två nya per dygn. Det är som myggbett i varierande storlek, och de kliar jättemycket. Sen blir ytan liksom torr och fnasig. En av prickarna ser ut som många små, små blåsor. Vad kan det vara?Jag har får en massa förslag från folk, t ex allergi mot ngt plagg eller tvål, vattkoppor (men det hade jag när jag var liten, och det kan man väl bara få en gång?) och sänglöss. Hur charmigt låter det? Om nån har några fler mysiga gissningar, so shoot.Snart är det oktober. Födelsedagsmånad. Ska fira att jag blivit ett år äldre och klokare, och rikare på erfarenheter. Det kan man verkligen säga att jag har blivit. Tänk vad mycket man varit med om nu, som jag inte hade en aning om i oktober förra året. Vad mycket nytt folk man lärt känna! Livet är fantastiskt, faktiskt. Oktober är också den månad då begravningen kommer äga rum, närmare bestämt den sjätte. Det kommer att bli otroligt jobbigt, men förhoppningsvis känns det lättare när den är över.